I skolan har han fått extramatte eftersom han ligger så långt efter. Där får han läxor men han får också en matteläxa från vanliga matten. Den här veckan hade han totalt 3 stenciler som skulle lämnas in i fredags. Jag ska checka allihop och fick syn på bokstavsmatte. Wiihooo!!! Ekvationer!! Som jag har längtat!

Jag fick för någon vecka tag på ett prov i Matte B och tänkte att det nog var lite för svårt för honom, han kan ju inte gångertabellen än liksom. Men en vän till mig påpekade att det där kanske var hans grej, det kanske skulle vara superkul och passa perfekt. Kanske är det så hans hjärna vill tänka. Så jag tog hem provet och inväntade rätt ögonblick. Veckan efter kommer han hem med ekvationer!


På onsdagen kommer han ner med stencilen från skolan och allt ser så fint ut!
Troligtvis hade ingen vidare genomgång hållts om ekvationsregler så när vi kom till negativa tal började det bli galet. Såklart, han kan inte negativa tal än. Han har aldrig räknat sådana. Men efter att jag förklarat och pekat och ritat så började han få kläm på dom också.

Byta plats och minus blir plus... båda sidorna måste få sin del, man kan inte bara dela på ena sidan...

På torsdagen kom han ner med en rättad stencil och jag kunde utan problem skriva under.


Härligt tycker jag!

När han hade det där religionsprovet så satt vi i köket och gick igenom religion för religion. Tragglade, skrev upp viktiga namn och ord, läste och förhörde. En fråga man skulle kunna svara på var vilka olika högtider kristendomen har. Påsken var en och någon skördehög var en annan. För mig är julen ett självklart exempel men inte för honom. Faktum är att han inte hade en aning om vilken månad julafton inträffade, än mindre vilket datum.

Fascinerande hur mycket man kan missa i livet...

Vi pysslar ju mycket med skolarbete hemma. Jag har ju tagit fram sådana där To Do-listor där han enkelt kan se vad som ska göras, prioritera och avgöra när bästa tiden för läxläsning är. Listan är uppbyggd på så sätt att jag skrivit upp vilka saker som ska göras och när dom ska redovisas. Däremellan bestämmer han. Jag har tagit hänsyn till hans "riktiga" skola och dess läxor och på så sätt gett honom minst två helt läxfria dagar i veckan. Om han väljer att prioritera så.


De senaste veckorna har jag, sammantaget mina och skolans läxor, fått se en läxa. En enda läxa.
Alert, alert!
Vid konfrontation visade det sig att han tyckte att To Do-listorna var tråkiga. Inte som sådana utan att överhuvudtaget behöva gör dom.

Nu har han fått jobba ikapp, med full fart, inga lediga dagar här inte och om han inte lämnar in och visar intresse i vad vi kommit överrens om så finns hotet om att jag ska ringa hans lärare varje dag och checka läget.

Allt eftersom tiden går har jag insett att om vi ska få något gjort så måste jag ändra upplägg. To Do-listorna funkar -faktiskt ganska bra trots allt, men jag tror ändå att vi kan skynda på processen med hjälp av ett annat system. I kampen om att ta igen allt han tidigare struntat i har jag kastat listorna och gjort en kortare variant där jag själv bestämmer lite mer. Jag har valt 3-6 uppgifter och fördelat dom över 3 dagar där det varje dag ska redovisas något av det jag skrivit upp.

Imorgon ska han t.ex. visa upp 5 nya bokstäver och 5 pysseluppgifter. På måndag är det glosförhör på 10 svenska knepiga ord och på tisdag ska han lämna in två mattestenciler.

Jag tror att det blir lite lättare att komma ikapp då. Senare är det tänkt att jag ska, i likhet med det nuvarande systemet, ge honom 1-2 uppgifter några gånger i veckan.

Här händer det grejer, jag lovar er!

Förutom en mycket gladare kille har han numer börjat ta ansvar och kan enkelt se vad som behövs göras. Han hjälper, utan att jag ber honom, till med maten, eller dukningen, han går och handlar utan att blinka, han leker med småbarnen på gården och hjälper dom med allt dom behöver, han byter blöja och han hjälper dom att städa sitt rum.

Det är nästan så att man börjar undra vad man själv gör här hemma nu för tiden. Ligger på sofflocket och petar navelludd kanske.